Inflationens förvrängande effekt på prislapparna

1. Introduktion

I den ständigt föränderliga världen av fotbollstransfers är det svårt att inte lägga märke till den påtagliga ökningen av övergångssummor, inte bara internationellt utan också i Allsvenskan. Men om vi tar ett närmare titt på dessa siffror, upptäcker man snabbt något intressant - inflationen har en förvrängande effekt på hur vi uppfattar prislapparna. Medan dagens övergångar verkar dyra jämfört med historiska standarder, kanske sanningen är att de tidigare årens försäljningar var betydligt dyrare när de justeras för inflation.

Det är lätt att bli förbluffad över de höga summorna som involveras i allsvenska fotbollsövergångar idag. Men när vi tar hänsyn till inflationen, inser vi att dagens priser kanske inte är så extrema som de verkar vid första anblicken, framförallt inte i om man sätter det i perspektiv med övrig internationell fotboll. I detta blogginlägg kommer vi att utforska hur inflationen påverkar vår uppfattning om övergångspriser i Allsvenskan, jämföra dagens affärer med historiska försäljningar och diskutera vad detta betyder för vår förståelse av marknadens ekonomi inom svensk fotboll.

2. Inflation och uppbyggnad av en inflationsmodell som är specifik för fotboll

Inflation är ett mått på hur mycket priserna på varor och tjänster ökar över tid. Det innebär att pengarnas köpkraft minskar när inflationen ökar. För att beräkna inflationen tittar man vanligtvis på prisförändringarna för en korg med varor och tjänster under en viss tidsperiod.

För att förstå detta kan vi tänka oss att vi har en korg som enbart består av fotbollsspelare från olika ligor. Vi jämför sedan priserna på dessa övergångar från ett år till ett annat. Om priset på övergångarna har ökat från föregående år kan vi säga att det har skett en fotbollsinflation.

För att beräkna inflationen kan vi använda följande formel för inflationstakt:

Där prisindex är ett mått på genomsnittlig prisnivå för en given korg av varor och tjänster.

För att bygga upp en inflationsmodell specifik för fotboll, måste vi övervaka prisförändringarna för fotbollsövergångar över tid. Genom att analysera prisförändringarna kan vi skapa en modell som hjälper oss att förstå fotbollsövergångarnas inflation.

När vi skapade vår inflationsmodell specifik för fotbollsövergångar så gjorde vi några antaganden och fick även ta beslut kring hur vi samlade in data, vilken data vi ville inkludera och vilken vi vill exkludera, osv osv.

Först och främst så behövde vi bestämma vartifrån vi hämtade data, samt vilken data vilken data vi ville använda oss av. Övergångssummor för fotbollspelare är något som oftast försöks hemlighållas, och som även kan väcka mycket känslor och diskussioner då rapporter om övergångssummor kan variera väldigt mycket mellan olika källor. Vi beslutade oss för att exklusivt använda oss av transfermarkt’s data gällande övergångar och övergångssummor, dels för att ha en kontinuitet i vilken källa vi använder oss av (och transfermarkt är en av få källor som innefattar alla historiska transfers), men även för att transfmermarkt får anses vara en av de mer välkända källorna inom området.

När vi skulle bestluta oss för vilken data vi skulle inkludera/exkludera så blev det genast mer att tänka på. Hur långt bak i tiden vill vi titta? Vilka ligor borde vi inkludera? Bör vi titta på dyraste övergångarna? En slumpvist urvald mängd övergångar? Eller något helt annat? Vi beslutade oss tillslut att begränsa oss till att titta på övergångar som skett mellan säsongerna 00/01 - 23/24, mest på grund av att vi ansåg att de mest intressanta övergångarna att jämföra skedde mellan dessa säsonger. Vi landade också relativt snabbt i att enbart titta på de 100 dyraste övergångarna - oavsett liga - för varje säsong. Det finns givetvis vissa problem med denna approach, man hade exempelvis kunnat peka på att allsvenska övergångar sällan befinner sig bland de 100 strösta övergångarna och att det således inte blir lika representativt när vi sen gör jämförelsen med allsvenskan. Men vår tankegång kring detta var att vi just ville se hur pengaflödet förendrats på en internationell nivå, och generellt hur mycket mer pengar som läggs på transfers. Den största risken vi ser med denna inflationsmodell är således att det skulle kunna skett en förändring i fördelningen av övergångssummor (att man exemeplvis lägger mer pengar på ett stort köp, snarare än flera halvdyra, men ändå samma totalsumma) som påverkar vårt utfall, men detta får vi undersöka i ett framtida inlägg.

Tillslut så landade vi i ett dataset som såg ut på följande sätt:

Resultat och vidare tankar

När vi tittar på resultatet för inflationsmodellen vi tagit fram så finns det mycket intressant att ta med sig. Precis som man hade kunnat vänta sig så har vi sett en relativt rejäl inflation i övergångssummor i den internationella fotbollen, vilket inte är så konstigt med tanke på hur mycket mer pengar som skjuts in i den med allt från amerikanska riskkapitalister och oljeshejkers inträde i toppfotbollen. Man kan också se att covid-pandemin hade en väldigt stor inverkan på inflationen i fotbollsövergångara, där vi hade en tydlig nedgång i övergångspriserna mellan säsongen 20/21 och 21/22, något som dock snabbt återhämade sig och till och med steg förbi till säsongen 23/24.

Man ser också att inflationen låg relativt stabil under hela början av 2000-talet, för att sedan börja skena iväg kring säsongen 14/15. Den stora frågan nu är om vi fortsatt kommer se en ökning av övergångssummor och pengar i den internationella fotbollen, eller om det sakta kommer att börja avta, eller till och med sjunka som vi såg under början av 2000-talet och vid pandemins intåg.

Inflation i fotbollsövergångar mellan säsongen 00/01 till 23/24, med basår 00/01